borta bra med hemma...sämst?

Hemma igen, och det är inte så skönt som man kan tro, det är tråkigt. Jag, eller vi alla, vill tillbaka nu nu nu! De här dagarna gick alldeles för snabbt. Det enda som är skönt med att vara hemma är att få sova. Jag somnade direkt i bilen fårn Borlänge igår, sen somnade jag direkt när jag kommit upp till stugan, blev väckt för att äta, men jag sov nästan medan jag åt, somnade i några timmar igen sen innan mamma väckte mig och sa åt mig att borsta tänderna och lägga mig riktigt. Det gjorde jag, sen sov jag 12 timmar rakt av, klev upp och så var man människa igen och den där zombien inom mig hade jag skakat av mig någonstans i drömmarnas värld.


Men P&L, det går inte att beskriva med ord. Eller jo, våran internskämt kan beskirva en hel del, så även alla bilder. Men trotts dem, ändå obeskrivligt kul. Vi ska tillbaka nästa år, helt seriöst. Vi och Barty, älskade Barty. Min mobil blev stulen också, hörde inte det den obeskrivligt kula delen. Var helt förstörd igår och även lite nräjag vkanade imorse. Nu vet jag att jag kommer få ett nytt simkort med mitt gamla nummer (PUH!) inom 2-3 dagar och sen kan jag få ut en ny mobil på nån försäkring, måste bara betala 1500 i självrisk. Men hellre det än ingen mobil alls, eller punga ut flera tusen på en ny. Har inte tålamod att lägga upp så mycket bilder här, tar så lång tid. Gå istället in på facebook och kolla.



Men helgen är oförglömlig, helt oförglömlig. Jag har nu sett Håkan, och jag har aldrig känt mig så lycklig i hela mitt 17 åriga liv tror jag som när jag stod där i sommarnatten med Frida bredvid mig. Jag beskriver allt som obeskrivligt, oförglömligt och otroligt. Men det är TA MIG FAN just vad det är! ;) så jävla gött, eller vad säger ni kompisar? ;) hahaha

Lyckan från allt sitter kvar i min mage och jag kan bortse från småsaker, för denna oförglömliga, obeskrivliga och otroliga festival hade inte kunnat sluta på ett bättre sätt. Tro mig... ;)

Peace homies!